Vår forskning visar att den etniska segregationen skulle ha blivit något högre om samtliga elever hade varit tvungna att gå i de lokala kommunala skolorna. Det skriver Peter Hedström och Selcan Mutgan i en slutreplik om skolval och segregation.
I vår artikel lyfte vi fram vissa fakta som inte fått tillräcklig uppmärksamhet i debatten om skolsegregationen och det fria skolvalet. Utifrån debatten får man lätt intrycket av att skolsegregationen ökat kraftigt på senare tid och att det fria skolvalet varit en av de viktigaste pådrivande faktorerna. Så förhåller det sig emellertid inte.
Eftersom flertalet elever går i skolor mycket nära hemmet står skolsegregationens drivkrafter snarare att finna i bostadsmarknadens utveckling. När det gäller Stockholm torde exempelvis utförsäljningen av allmännyttan och de kraftigt höjda bostadspriserna i vissa områden ha varit betydligt viktigare för skolsegregationens utveckling än det fria skolvalets införande. Trots att skolornas etniska och socioekonomiska sammansättning ofta är en direkt reflektion av bostadsområdenas etniska och socioekonomiska sammansättning har emellertid bostadssegregationens betydelse för skolsegregationen nästan helt lyst med sin frånvaro i den allmänna debatten.
