Sweden

Så här läskig kan manlig kontrollförlust vara

#mega-ad-wrapper { display: none; }

Peter Fröberg Idling nominerades till Augustpriset med ”Sång om den storm som ska komma” (2012). Nya ”Nidamörkur” är en skräckroman.
Peter Fröberg Idling nominerades till Augustpriset med ”Sång om den storm som ska komma” (2012). Nya ”Nidamörkur” är en skräckroman. Foto: Pernilla Ahlsén

Simon och Jenny tillhör det samhällsskikt där både bostadsrätt och sommarhus hör till självklarheterna. Men tomten Nidamörkur som Simon köper på Gotland ställer till problem. Peter Fröberg Idling skriver suggestiv skräck – men tar inga större risker.

Det är anmärkningsvärt många svenska författare som de senaste åren har valt att skildra hur ett mörkt förflutet, präglat av arkaiska riter och människooffer, lever kvar under en tunn fernissa av civilisation. Tänk till exempel på skärgårdsskräcken i John Ajvide Lindqvists ”Människorhamn” och Andreas Ericsons Twitter-sägen ”HOIN” eller de mörka Norrlands-skildringarna i Per Faxnelds ”Offerträdet”. Kanske kan man börja tala om en gryende tradition av svensk glesbygdsskräck där sommarstugan spelar samma roll som det gotiska slottet i tidigare århundradens skräckberättelser: en plats där en kulturs undanträngda oro plötsligt får fritt spelrum. Exakt hur och varför är väl föremål för en annan typ av text. Låt oss bara konstatera att Peter Fröberg Idling i ”Nidamörkursluter an till en sådan tradition. Där den förra romanen ”Julia & Paul. En försommarberättelseknöt an till den kontrafaktiska historieromanen så är detta en variation på en välbeprövad skräckformel: medelålders man i kris möter husdrömmar. Tycke uppstår. Namnlös fasa följer.

Åtminstone funkar texten så på ett plan. På ett annat plan skildrar romanen genom huvudpersonerna Jenny och Simon den kontaktlöshet som kan löpa också genom mångårig tvåsamhet. På ett rent materiellt plan går det ingen nöd på dem – de tillhör den högpresterande höginkomsttagar-kast där både bostadsrätt i Stockholm och sommarhus hör till självklarheterna. ”Lyckade”, kanske: men måttligt lyckliga. Inte så att de är utstuderat elaka mot varandra. Men de är fångade i en dysfunktionell duktighet där rädslan för att tappa ansiktet är så stark att ärlighet, också gentemot sig själv, är av underordnad betydelse. Den erfarenhet de verkligen delar är att ingen av dem har känt passionerad kärlek. Men klyftan är inte bara allmän-existentiell: klassresenären Simon kämpar fortfarande för att känna sig hemma i miljöer som Jenny alltid tagit för givna. När de firar storhelger med sina respektive familjer åker han till Södertälje och hon till Mauritius. 

Football news:

Real Madrid are paying the price for a stupid sale to Ronaldo. No one to score. Calderon on the club's problems
Ozil posted a GIF of himself at work in the office: Forward, Arsenal
The Slovenian youth team wants to expel the tyrant coach: he is Against warm-UPS, forbids sleeping on planes and celebrating goals
Ozil on the rapid match: I'll support Arsenal at the TV. I bet on a 4-1 win
Alexey Miranchuk: It's nice to be Back in the game. We continue to work 🤙 🏻
Liverpool will deliver food packages to families in need during the school holidays
UEFA reprimanded Karabakh in a military salute on a match of League of Europe