logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo
star Bookmark: Tag Tag Tag Tag Tag
Sweden

Lekfull fransk film som förtjänar vår kärlek

Fabrice Luchini och Anaïs Demoustier.
Fabrice Luchini och Anaïs Demoustier. Foto: Njutafilms

Borgmästaren i Lyon har slut på idéer. Det faller därför på nyanställda Alice att tänka åt honom. ”Alice och borgmästaren” är hela tiden i rörelsen, en film som ständigt vrider och vänder på idéer.

Jag tänker ibland att utan fransk film skulle man inte orka hålla på med det här med kritik, då skulle det inte finnas tillräckligt mycket annat än Sune och superhjältar för att hålla humöret uppe, då skulle man alltför ofta bänka sig i salongen och få exakt det man förväntar sig, vilket är outsägligt tråkigt.

Och jag tror att det är framför allt där det ligger: det allra enklaste publikfrieriet har helt enkelt inte, åtminstone inte alltid, den allra högsta prioriteten. ”Det räcker inte”, som Voltaire skrev, ”att erövra; man måste också kunna förföra”. Man får inte alltid en känsla av att en fransk manusförfattare har gått på manusförfattarkurs och internaliserat tvånget att underkasta sig konventionens påbud. Då och då händer det att berättelsen faktiskt tillåts att renodla sina särdrag och utveckla sig till sig själv.

Themes
ICO