Sweden

Lärare i Sverige rädda att bli muslimska terrorismens nästa offer

”Vi måste vara beredda på att det kan komma att ske även här” – den varningen kommer från lärare i Sverige efter att den franske skolläraren Samuel Paty i fredags mördades genom halshuggning i ett muslimskt terrordåd efter att ha undervisat om yttrandefrihet och hamnat i konflikt med de teokratiska värderingar som är utbredda i det muslimska invandrarkollektivet.

Sverige har i likhet med Frankrike efter ett antal decennier av exceptionellt hög asylrelaterad invandring en stort demografiskt inslag av personer med muslimsk trosuppfattning, det stora flertalet en bekännande fundamentalistisk sådan som innefattar värderingar som står i strid med grundläggande demokratiska medborgerliga fri- och rättigheter.

Skolan en plats där kulturkrockar uppstår

Skolan är en av många platser där kultur- och värderingskrockar uppstår. Elever med utomvästlig invandrarbakgrund accepterar ofta inte att islam kritiseras eller skämtas med, och har i hemmet inte sällan fostrats in i antisemitism där de bland annat förnekar den judiska förintelsen under andra världskriget.

Tröskeln låg till jihadistiskt våld

I det så kallade muslimska civilsamhället är tröskeln till jihadistiskt våld också ofta låg, då många anser att sharialag står över nationell lag, vilket bland annat innebär att dödsstraff anses motiverat för den som exempelvis förolämpar Allah eller profeten Muhammed. Det var Abdulak Anzorovs motiv till att mörda läraren Samuel Paty i Paris och skälet till att mordet hyllas i breda muslimska kretsar.

”Bara tidsfråga innan en svensk lärare terrormördas”

Otryggheten och rädslan för att falla offer för ett terrordåd har ökat kraftigt i Sverige och efter fredagens händelse i Paris är man särskilt orolig inom lärarkåren där man länge befarat att något sådant här ska ske. SVT Nyheter har talat med Olof Linton, som arbetar som gymnasielärare på Östra Real i Stockholm och vittnar i en intervju med SVT om lärarnas tilltagande rädsla.

– Det är inte en fråga om, utan när, konstaterar han defaitistiskt på frågan om ett liknande dåd kan inträffa även i Sverige.

Obekväma frågor att ta i

Upplevelsen bland lärare är att de allvarliga problem och invandringsrelaterade kulturkrockar som utgör grogrunden för den här sortens terroristvåld inte tas på tillräckligt stort allvar av politiker och andra ansvariga. Att uppmärksamma dem kan vara känsligt och kontroversiellt och uppfattas som främlingsfientligt och islamofobiskt.

– Det här är fruktansvärt på alla sätt och vis. Det är en kollega som fick betala med sitt liv under fruktansvärda former när han utförde sitt jobb, säger Olof Linton.

Misslyckad integration

Givet hur Sveriges demografi ser ut och hur illa integrationen har fungerat menar han att attacker mot yttrandefriheten och det demokratiska samhället som den i Paris i fredags kommer att ske även i Sverige.

– Jag tror tyvärr att det här är något som vi måste se som en faktisk risk även i svenska skolor och sammanhang. Vi måste vara beredda på att det kan ske. Det är inte en fråga om, utan när.

Efterlyser politisk handlingskraft

Linton efterlyser i sitt samtal med SVT som företrädare för lärarkollektivet att regering, skola och samhället i stort sätter sig över känslan av att detta är obekväma frågor att hantera och tydligt markerar exempelvis att det en naturlig del i skolundervisningen att ta upp kontroversiella ämnen, även om det innefattar att material visas som vissa kan finna stötande.

– Det är väldigt viktigt att som lärare hålla i det här i undervisningen. Vi kan inte böja oss för extremistiska och fundamentalistiska läror.

Linton har tidigare uppmärksammats för sitt arbete mot högerextrem rasism i skolan, men vidgar nu perspektivet till att fokusera mer på hotbilden från den islamistiska rasismen och extremism som fredagens terrordåd i Paris är ett exempel på.

Upprörd stämning bland lärare i Sverige

Linton får medhåll från Charlotta Hemlin, som arbetar som lärare på Westerlundska gymnasiet i Enköping. Hon berättar att det råder stor upprördhet bland lärarkollegorna efter fredagens muslimska terrordåd mot en lärare i Paris.

– Vi måste fortsätta att diskutera yttrandefrihet. Skolan är en del av samhället och i samhället blir det allt mer polariserat. Då är det än viktigare att vi i skolan tar diskussionen, och då även de svåra diskussionerna, förklarar hon för SVT.

Mattias Axelsson är gymnasielärare i Göteborg och vittnar precis som sina kollegor i Stockholm och Enköping om att han är uppskrämd av händelsen.

– Man blir bestört. jag blev både arg och ledsen på samma gång. Att en lärare mördas på grund av sin yrkesutövning är så fruktansvärt att det är svårt att föreställa sig, säger han till SVT.

Hans erfarenhet är att påtryckningar från muslimskt håll om att visst undervisningsmaterial, exempelvis Muhammedteckningar, inte får användas ännu inte är så utbrett i Sverige. Samtidigt har detta knappast prövats. Det finns inga kända exempel där en lärare i Sverige vågat använda skämtteckningar av profeten Muhammed i undervisningen.

Terror- och kränkningsrädsla efter Charlie Hebdo-attentatet

Omedelbart efter det blodiga muslimska terrorattentatet mot franska satirtidningen Charlie Hebdo 2015 där tolv redaktionsmedlemmar mördades och ytterligare elva skadades, var enigheten stor om att stå upp också för satir riktad mot islam.

Rädslan för att ådra sig den jihadistiska vreden och uppfattningen att man inte ska kränka muslimer i deras trosuppfattning eftersom de är att betrakta som en ”utsatt grupp” har i realiteten dominerat och inte heller efter fredagens terrordåd i Paris har svenska medier vågat eller velat visa de Muhammed teckningar som kostade läraren Samuel Paty livet.

Inga svenska lärarmanifestationer med Muhammedteckningar

Några manifestationer på svenska skolor där Muhammedteckningarna visats som markering för yttrandefriheten och mot våldsbejakande islamism har hittills inte arrangerats. I likhet med Olof Linton i Stockholm och Charlotta Hemlin i Enköping är Mattias Axelsson i Göteborg retoriskt angelägen om att stå upp för den svenska yttrandefriheten, inklusive att man som lärare ska kunna visa Muhammedteckningar i klassrummet.

Samtidigt är Axelssons resonemang hypotetiskt. Inga utfästelser görs om att faktiskt visa sådana bilder, vare sig allmänt eller nu för att hedra minnet av lärarkollegan Samuel Paty dennes död när han undervisade om västerländsk yttrandefrihet.

– Som lärare måste jag själv få välja vilket material jag använder utan att känna att jag blir begränsad av religiösa eller politiska åskådningar och att någon elev tycker att ”det där får du inte visa, för jag blir provocerad”. Om jag känner att jag når ett högre syfte med ökat lärande eller förståelse, då ska jag absolut kunna visa en Muhammedkarikatyr.

Axelsson vidgår att det förekommer att lärare blir hotade när konflikter uppstår mellan undervisningen och att vissa elever upplever sig kränkta. Och enligt lärarkollegan Linton är det alltså bara en tidsfråga innan en sådan hotelse sätts i verket, så som i Paris i fredags.

Football news:

We know more than half of the participants in the Champions League playoffs. Who is already there, and who postponed until the last round?
Maguire about 1:3 with PSG: the Opponent scored illogically-a ricochet and pinball around the penalty area
Ronald Koeman: Barcelona want to score 18 points in the Champions League. We had a great 1st half with Ferencvaros
Only Barcelona won all 5 matches in the Champions League group. She will face Juventus in the last round
Chelsea secured 1st place in group E. Lampard led the club to the play-offs for the 2nd time in a row
Manchester United, PSG and RB each have 9 points in group H before the last round of the Champions League
Berg reached the Champions League group at 34 - probably the last one in his life. And I chewed out that very victory for Krasnodar