logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo
star Bookmark: Tag Tag Tag Tag Tag
Sweden

En frihetstörst som inte borde få falla i glömska

Ulla Bjerne (1890–1969) debuterade 1916 med ”Mitt andra jag”.
Ulla Bjerne (1890–1969) debuterade 1916 med ”Mitt andra jag”.

”Något slynaktig” hette det i SvD om debutromanen, och om en annan att ”det känns som att komma in i ett ovädrat sovrum”. Efter metoo-debatten framstår Ulla Bjernes författarskap – som kretsar kring kvinnor som inte tillåts agera på lika villkor som männen – som både modernt och angeläget.

Hon står med händerna i byxfickorna, bredbent, självsäkert och lite nonchalant. Byxorna är flaxande vida, i samma anslående lila nyans som jackan. Med lockigt hår som slutar vid öronen, åtsmitande väst och ett kavat leende är hon en sinnebild av tidens ”Nya kvinna”, en tidig version av den androgyna la garçonne som skulle göra 20-talet glatt och frigjort. 

Isaac Grünewalds porträtt ”Författarinnan Ulla Bjerne” från 1916 väckte omedelbart uppseende, inte minst när det köptes in av Nationalmuseum. Ett för tiden djärvt och omdebatterat förvärv. Därefter kunde Ulla Bjerne sätta ”Medlem av Kungl. Nationalmuseum” på sitt visitkort och göra succé i Köpenhamn. Detta enligt en artikel i Dagens Nyheter (31/8 1917), som för att stilla nyfikenheten på personen bakom porträttet visste berätta att hon var identisk med den figur som redan väckt skandal bland huvudstadens kafébesökare: ”Att en dam röker är man ju van vid i Stockholm, även om det skulle vara en cigarr, men dricker hon viskygrogg blir man uppmärksam. Har hon därtill kort hår och bär smoking med stärkskjorta, är måttet rågat. Mer än en äldre fru har känt moralisk svindel vid åsynen av Ulla Bjerne.”

Themes
ICO