Sweden

Detta vet vi om coronaviruset i dag

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Sedan WHO klassade coronaviruset som en pandemi har forskare såväl som epidemiologer och läkare lärt sig mycket om viruset och hur det fungerar. SvD:s Emma Frans går igenom vad vi vet så här långt.

Varför sprids viruset åter så brett?

Den 1 september publicerade Folkhälsomyndigheten en rapport om insatser för att minska smittspridning av covid-19 det kommande året inom regeringsuppdraget ”Plan inför eventuella nya utbrott av covid-19”. Där bedömdes den troligaste utvecklingen i spridningen av covid-19 i Sverige under det närmaste året vara en relativt låg allmän spridning kombinerat med lokala utbrott. Utifrån denna prognos föreslogs relativt milda nationella rekommendationer, och möjlighet till skärpta rekommendationer på regional nivå för att hantera lokala utbrott.

Nu ser vi istället en bred spridning i Sverige och en kraftig ökning i nästan alla regioner. Trots detta tycks strategin vara att ge skärpta lokala råd i stället för att, som i våras, arbeta med nationella rekommendationer.

Många förvånas över att smittspridningen i Sverige och i andra delar av Europa stigit snabbt efter att ha varit på mycket låga nivåer. Den exakta orsaken till ökningen är oklar, och förmodligen handlar det om en kombination av en relativt liten andel immuna och minskad benägenhet till social distansering. Vissa menar också att det kallare vädret kan påverka virusets förmåga att sprida sig. 

Foto: Simon Rehnström

Var sker smittspridningen och vilka faktorer påverkar?

Foto: Simon Rehnström

Hemmet och arbetsplatsen har pekats ut som platser där risken att smittas är som störst. Smittspårning baserad på självrapporterad information indikerar att fester eller idrottsevenemang är särskilt problematiska, men smittspridning kan även ske i andra typer av inomhusmiljöer där människor från olika hushåll möts.

En studie som nyligen publicerades i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature undersökte, med hjälp av mobildata, rörelsemönster från 98 miljoner amerikaner för att få reda på vilka typer av platser som viruset vanligtvis sprids på. Där pekades restauranger, gym, kaféer och hotell ut som högriskmiljöer. Att just dessa miljöer är förknippade med hög smittorisk tros bero på att det handlar om inomhuslokaler där ett flertal personer vistas under förhållandevis lång tid.

Att tiden är av betydelse har beskrivits i tidigare studier och det är uppenbart att vistelse inomhus tillsammans med andra människor är betydligt mer problematiskt än utomhusmiljöer.

För att minska risken i inomhusmiljöer framhäver Världshälsoorganisationen, WHO, vikten av ventilation för minska smittspridningen och i Tyskland har vädring uppmärksammats som ett viktigt verktyg för att motverka smittspridning. Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC skriver i en sammanställning att ventilation kan ha betydelse för att minska spridningen av sars-cov-2, men att vissa oklarheter kvarstår.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Vad säger man nu om munskydd?

Foto: Stina Stjernkvist/TT

De flesta studier som undersökt effekterna av munskydd har gjorts inom sjukvården eller på laboratorier. Det finns därför oklarheter i hur effektiva de är när de används i offentliga miljöer av personer som inte är utbildade i hur denna skyddsutrustning bör hanteras.

Folkhälsomyndigheten anser i nuläget att det inte finns tillräckliga stöd för att rekommendera en bred användning av munskydd ute i samhället.

WHO rekommenderar å andra sidan munskydd där det finns en allmän smittspridning och det inte går att hålla avstånd. Även om munskydd minskar en infekterad persons smittsamhet finns det en oro om att de kan resultera i en falsk säkerhet som gör att man lämnar hemmet trots symtom eller slarvar med att hålla avstånd till andra. 

En studie som undersökte just detta visade dock att människor tenderade att hålla större avstånd till personer som bär munskydd i situationer där munskydd är frivilligt. Kanske fungerar munskydden då som en signal till omgivningen att bäraren föredrar ett större avstånd.

Det finns dock andra studier som visar att människor är mindre benägna till social distansering på platser där det finns krav på munskyddsanvändande.

Den 18 november publicerades den första stora randomiserade studien som undersökt munskyddens effekt i offentliga miljöer under pandemin. Denna studie, som utfördes på över 6 000 danskar, har fått mycket uppmärksamhet. Resultaten visade att 1,8 procent av de som bar munskydd blev infekterade och att motsvarande andel bland dem utan munskydd var 2,1 procent. Skillnaden är för liten för att fastslå en skyddande effekt, men indikerar att skyddseffekten knappast är dramatisk. Studien säger ingenting om ifall munskyddsbärande skyddar andra, vilket anses vara det främsta syftet med dessa skydd.

Foto: Stian Lysberg Solum/NTB
Foto: Pontus Lundahl/TT

Vissa verkar bli sjuka två gånger, blir man verkligen immun?

Foto: Stian Lysberg Solum/NTB

I juni var omkring 17 procent av de antikroppstester som gjordes i Region Stockholm positiva. Därefter har lägre andelar uppmätts, men under vecka 47 genomfördes i Stockholm 15 474 antikroppstester där 31,4 procent var positiva. Urvalet är dock inte slumpmässigt utan består av de som aktivt valt att testa sig, och det är därför oklart hur representativt resultatet är för stockholmarna som helhet.

Majoriteten av de som smittas med covid-19 tycks bilda antikroppar och får skydd mot återinfektion. De flesta experter är dock överens om att immuniteten som uppstår efter en infektion inte är livslång och det börjar dyka upp allt fler rapporter om återinfektion.

Just nu utreder Folkhälsomyndigheten 150 fall av återinfektion bara i Sverige. I vissa fall kan det visa sig handla om samma infektion som påvisats vid två separata tillfällen, men det kan också handla om att det faktiskt är två olika infektioner.

Personer som återinfekteras får oftast ett mildare sjukdomsförlopp andra gången. Det finns också misstanke om att dessa kan ha annan typ av immunitet, i form av exempelvis T-celler, som inte skyddat mot återinfektion men som kan möjliggöra en snabb och effektiv immunreaktion.

Vilka tenderar att bli allra sjukast? 

Foto: Pontus Lundahl/TT
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Redan de första epidemiologiska studierna från Kina och Italien visade att äldre människor hade en betydligt högre risk att bli allvarligt sjuka i covid-19 jämfört med yngre. Detta har sedan dess bekräftats i studie på studie. Dessutom har män ungefär dubbelt så hög risk som kvinnor att bli allvarligt sjuka eller avlida. 

Personer med nedsatt immunförsvar har också högre risk för allvarlig sjukdom. Det gäller också personer som lider av fetma och sjukdomar som diabetes, kronisk lungsjukdom, lever- eller njursjukdom samt hjärt- och kärlsjukdom. Även gravida kvinnor uppmanas att vara särskilt försiktiga i slutet av graviditeten.

Högt blodtryck – som tidigt diskuterades som potentiell riskfaktor – verkar i sammanfattande studier inte öka risken för allvarlig sjukdom om det inte finns andra riskfaktorer. Inte heller astmatiker verkar vara hårdare drabbade, men svårbehandlad och instabil astma tycks ge en viss riskökning.

Fler tycks överleva covid-19 – har behandlingen blivit bättre?

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Den minskade andelen avlidna i covid-19 har flera förklaringar, där utökad testning anses vara den främsta. I och med att testkapaciteten utökats har fler milda fall detekterats vilket innebär att andelen avlidna och allvarligt sjuka blir mindre. 

Utöver detta har förbättrad behandling föreslagits som en bidragande anledning till minskad mortalitet. En undersökning baserad på Socialstyrelsens covid-19-databas visar att andelen sjukhusvårdade covid-19-patienter som lagts in på iva och andelen iva-vårdade som behandlats med invasiv respiratorvård har halverats under perioden 1 mars till 30 oktober 2020.

Foto: Johan Nilsson/TT

Under samma period har också mortaliteten i hela sjukhuskohorten halverats. Orsakerna till detta är oklara men utöver förbättrad behandling kan förbättrad vårdkapacitet och mindre sjuka patienter vid inläggning vara möjliga förklaringar.

Det har också föreslagits att en ökande användning av antivitrala läkemedel, i synnerhet Remdesivir, haft betydelse. Nyligen gick dock WHO ut och avrådde helt från användning av Remdesivir efter att en expertpanel slagit fast att det saknas bevis för att läkemedlet minskar dödlighet eller behov av behandling i respirator.

Vad betyder det att viruset muterar?

Foto: Johan Nilsson/TT

Ur ett evolutionärt perspektiv ligger det inte i ett virus intresse att snabbt ta kål på sin värd genom att göra den allvarligt sjuk. Det ”bästa” för ett virus är en värd som är ute och infekterar så många andra som möjligt.

Sars-cov-2 är dock ett virus som är nytt för människan och inte anpassat för oss. Men på sikt kan vi förvänta oss att viruset kan förändras på ett sätt som kan göra det mer smittsamt men som också kan ge en mildare sjukdom. Å andra sida kan nya mediciner och vaccin innebära att viruset förändras på ett sätt som gör att dessa behandlingar inte längre biter på det, på ett liknande sätt som antibiotika främjar spridningen av resistenta bakterier.

Foto: Johan Nilsson/TT

Sars-cov-2 har en tendens att mutera, om än inte i samma grad som andra virus som influensa eller HIV, och redan nu har ett stort antal mutationer kunnat påvisas. Vissa mutationer är dock allvarligare än andra. 

De flesta vaccin som tas fram nu riktar in sig på virusets så kallade spike-protein, som viruset använder sig av för att binda till våra celler. Om denna del av viruset förändras kan vaccinen förlora sin effekt. Anledningen att forskare blivit oroliga över de mutationer som hittats bland danska minkar är att de påverkat just spike-proteinet. 

Övervakning av nya mutationer är viktigt och kan eventuellt också innebära att de vaccin som tas fram nu kan komma att behöva uppdateras framöver.

Hur viktigt är det med bred testning?

Foto: Johan Nilsson/TT

Tidigt i våras uppmanade WHO till omfattande testning. För många länder, inklusive Sverige, dröjde det dock flera månader innan det fanns kapacitet till att genomföra omfattande testning. Testningen har successivt utökats och vecka 46 utfördes 260 673 PCR-test, alltså test som kan påvisa aktiv infektion, av vilka 12,9 procent var positiva. 

Även om både Folkhälsomyndigheten och WHO framhäver testningen som ett viktigt verktyg för att hindra fortsatt smittspridningen har masstestning också kritiserats. Kritiken handlar bland annat om att testningen ger upphov till undanträngningseffekter och att testning för andra sjukdomar bortprioriteras. 

Football news:

The former defender of Inter, Schelotto has moved to Argentinian racing
Kramaric scored the 74th goal in the Bundesliga, breaking Olic's record among Croats
Suarez has 12 goals in his first 15 games for Atletico - the best start in La Liga for a new club since Ronaldo
16-year-old Small - the youngest player in the history of Everton
Solskjaer on 3-2 with Liverpool: Manchester United won on their own terms. It's a good feeling
Hames scored 10 (3+7) points in Everton's home matches. Away - 0
Suarez scored his 12th goal of the La Liga season. Messi has 11