Sweden

Att förbjuda åsikter

DEBATT ”Kommittén för förbud mot rasistiska organisationer” tillsattes av regeringen i juli 2019. Resultatet presenterades i april i år. En lagstiftning föreslås som kriminaliserar deltagande i rasistiska organisationer.

Enligt Justitiedepartementets direktiv, uppfattar regeringen ”den organiserade rasismen som ett särskilt hot mot samhället”. Detta genom att ge rasistiska åsikter spridning i medier och genomföra demonstrationer. Som exempel ges antisemitiska och afrofobiska budskap. ”Vit makt-miljön” uppges utgöra ett hot mot enskilda individer och ha medlemmar som skulle kunna genomföra terroristbrott.

Definierar inte rasism

Någon definition av ”rasism” görs inte i direktivet, men enligt Wikipedia definieras rasism i allmänhet som en föreställning att människor kan delas upp i raser med medfödda och oföränderliga särdrag och som kan rangordnas samt i vidare bemärkelse vara kopplat till föreställningar om och särbehandling beroende på ras.

Kommittén skulle därför överväga om ett särskilt straffansvar, dvs kriminalisering, ska införas för ”deltagande” i en rasistisk organisation eller om sådana organisationer ska förbjudas. Igår kom kommittén med ett betänkande som föreslår att straffa ett sådant deltagande till upp till fyra års fängelse.

LÄS MER: Regeringens nya förslag: Förbjud ”rasistiska” tidningar

Med ”rasistiska organisationers” verksamhet avses, enligt direktivets text, förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Beskrivningen av ”den organiserade rasismen” är mer diffus. Den kopplas till våldsbejakande extremism i rätt oprecisa termer. Någon distinktion mellan rasism och anti-demokratiska åsikter framkommer inte riktigt utan man förefaller anse att rasistiska åsikter i sig är antidemokratiska, och ser därför dessa som ett demokratihot.

Fokus på ”vit makt”

Man fokuserar särskilt på ”vit makt-miljön”, som av Säkerhetspolisen ska ha beskrivits ”som ett hot mot Sverige”. Hotet beskrivs dock som mer långsiktigt, och vari det består framgår inte klart, mer än att ”rasistiska organisationers synlighet skapar stark oro i samhället”, att de kan utveckla ett ”skrämselkapital” och att deras ”verksamhet väcker vrede”. Säkerhetspolisen bedömer dock inte att ”vit makt-miljön” ”har förmåga att förändra det demokratiska styrelseskicket, men är av uppfattningen att sådana angrepp i förlängningen skadar demokratin.”

Rättssäkerhetsperspektivet anses i direktivet kunna bli ett problem när det gäller att avgränsa brottet, men ”att ordet ’deltagande’ används i uppdraget bör inte hindra att kommittén föreslår ett straffansvar för sådana mellanhavanden med en organisation som i strikt mening kanske inte kan ses som ett deltagande i organisationen.”

Ifrågasätts av ledande jurister

I en artikel i Svensk Juristtidning har Justitierådet Thomas Bull, tidigare professor i konstitutionell rätt (TB) och professor Anna Jonsson Cornell, professor i komparativ konstitutionell rätt, (AJC) granskat kommittédirektivet. De ifrågasätter i mycket direktivets argument och är kritiska till denna typ av lag.

Deras kritik utgår visserligen främst från alternativet att förbjuda dessa organisationer, men att straffbelägga deltagande skulle i praktiken nog få väsentligen samma effekt.

I sammandrag är deras syn den följande: Den fria åsiktsbildningen utgör en av den svenska demokratins grundvalar. Rasistiska budskap är visserligen förkastliga men ”lika klart står dock att yttrandefriheten måste innefatta ett skydd också för det som chockar och kränker, för annars riskerar det offentliga samtalet att begränsas endast utifrån vad en majoritet uppfattar som godtagbart”. De frågar sig vilka konsekvenserna blir av att inskränka rättigheter som är grundläggande för det demokratiska systemet. Direktivet innehåller främst följande argument för förbud – följt av TB & AJC:s kommentarer i kursiverad stil.

1. Sverige är folkrättsligt förpliktat att införa förbud.

Något otvetydigt krav på ett förbud föreligger ej enligt internationell rätt. Konventionerna är avsedda att ses i sin helhet. Kraven i FN:s Rasdiskrimineringskonvention får vägas mot den artikel i samma dokument som behandlar yttrandefrihet och föreningsfrihet, liksom mot principerna i FN:s Deklaration om mänskliga rättigheter. Något absolut krav går inte att utläsa.

2. Rasistiska organisationer hotar vår demokrati.

Att rasistiska organisationer hotar demokratin bedöms som argument vara ”ganska svagt rent sakligt”. Den organisation som vanligen hänvisas till – Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) – fick i valet 2018 2 100 röster, alltså ca 0,03 %. Att NMR skulle kunna ta makten i demokratiska val eller via ett mer kuppartat maktövertagande verkar mycket osannolikt. ”Den samlade bilden är/…/att det saknas anledning att tro att den svenska nazistiska rörelsen är ens i närheten av att kunna påverka politiken i landet eller hota demokratin som styrelseform.” Media förefaller förmedla en överdriven bild av kraften och hotet hos nynazismen.

3. De som verkar i rasistiska organisationer utgör en fara för andra.

TB & AJC invänder att ”inte allt som framkallar obehag eller rädsla i vår omgivning är tillräckligt för att förbjuda”.

”Utnyttjandet av rättigheter som yttrandefrihet och föreningsfrihet är nämligen inte sällan förknippat med en risk för obehag eller negativa reaktioner från omgivningen. Att ge sådana verkningar betydelse som självständigt skäl för rättighetsbegränsningar är vanskligt och kan ha långtgående konsekvenser för rättighetsskyddets omfattning”. Om brott förekommer är svaret inte att ta till ett förbud som drabbar alla med vissa åsikter, utan att utveckla den preventiva och brottsuppklarande verksamheten. ”Argumentet att ett förbud behövs för att motverka rädsla och obehag är svagt såväl praktiskt som konstitutionellt.”

4. Åsiktsfrihet, rättssäkerhet och symbolisk lagstiftning

”Vi menar att det alltså finns mycket starka historiska och rättsliga argument för att upprätthålla en tradition av innehållsneutral lagstiftning vad gäller yttrandefrihet, föreningsfrihet och demonstrationsfrihet. En innehållsneutral lagstiftning ligger till grund för skyddet för åsiktsfriheten, den skyddar mot godtycke i statens maktutövning…”

”Hur tänker lagstiftaren definiera vad som utgör en ’rasistisk’ organisation? Detta kommer att bli en svår utmaning som sannolikt kan leda till oklar lagtext, som tillsammans med allmänt hållna förarbeten innebär att det blir domstolarna som ytterst bestämmer ramarna för förbudet. Detta skulle innebära ännu en maktförskjutning till domstolarna, ännu en gråzon där rättssäkerheten sätts i fara… Det finns en uppenbar fara med symbolisk lagstiftning eftersom den till sin natur sällan är särskilt effektiv eller kan uppfylla mer eller mindre berättigade förväntningar. Vi förespråkar — än en gång — försiktighet och restriktivitet när det handlar om för demokratin grundläggande fri- och rättigheter. Låt bli att förbjuda rasistiska organisationer, inte för att ni gillar dem utan just för att ni avskyr dem!”

Även politiska invändningar

Om invändningarna ovan är övervägande principiella, så tillkommer andra mer politiska.

Ett problem för kommittén bör t. ex. vara att den rasism som för närvarande verkar vara på frammarsch åtminstone i USA är antivit rasism och i viss mån antisemitism.

Den religiösa rörelsen Nation of Islam (NOI)/Black Muslims är det främsta exemplet. Men även ”Black Lives Matter”-rörelsen får nog anses bygga på rasidentitetsgrund och har varit kopplad till händelser som omfattat hets och aggressivitet.

Nation of Islam är idag troligen den främsta representanten för svart rasism och är en välfinansierad och välkänd organisation.

Enligt Nation of Islam är de svarta Guds ursprungliga utvalda folk, medan vita människor är ”en ras av djävlar” som slutligen besegrade och förslavade de svarta.

Ledaren Louis Farrakhan hävdar svartas överlägsenhet, och är starkt kritisk mot vita: – ”Vita människor förtjänar att dö, och de vet det…”. ”The white man is our mortal enemy, and we cannot accept him. I will fight to see that vicious beast go down into the lake of fire…”.

Farrakhan har också gjort en rad uttalanden som uppfattats som öppet antisemitiska. Han har kallat judar för ”The Synagogue of Satan” och ser ”de mäktiga judarna” som sin fiende, medan däremot ”Hitler was a very great man.”

Nation of Islam förefaller alltså uppfylla även ganska högt ställda krav på rasism och antisemitism.

Förbud också mot Black Lives Matter?

Men liknande tankar finner man också hos några ledande företrädare för Black Lives Matter, inte minst i synen på Israel och Palestina.

Att Afrosvenskarnas riksförbund uppger att begreppet afrosvensk ska förstås som en politisk identitet utifrån vilken människor av afrikanskt ursprung organiserar sig, verkar i förstone rimligt, men om ett ”Vita svenskars riksförbund” skulle hävda detsamma riskerade det nog att betraktas som rasistiskt.

Kommittén verkar alltså här ha ett problem. Om man ska kriminalisera deltagande i ”rasistiska” organisationer verkar det kunna drabba andra identitetsbaserade rörelser.

Rasist har blivit ett vanligt tillmäle i dagens politiska debatt. Det har gradvis kommit att ersätta ”fascist”, och en begreppsglidning verkar ha skett. Men rasism och fascism är två helt olika begrepp – man kan vara en demokratisk rasist eller en anti-rasistisk fascist.

1. Är rasism odemokratisk eller ett hot mot demokratin? Enligt gängse definition av demokrati är det inte så. Att rasism, alltså föreställningen om olika raser med olika egenskaper, i sig skulle strida mot demokrati är det svårt att finna grund för.

Det förklarar troligen varför kommittédirektiven i sina argument mot ”organiserad rasism” faller tillbaka på resonemang kring våldsbejakande rörelser, inte rasism.

2. I kommittédirektiven nämns bara antisemitism och afrofobi som exempel. En fråga är hur man ser på svart rasism, som i de tidigare exemplen, liksom på att antisemitismen i Sverige idag bärs upp av arabiska invandrargrupper.

3. Lagstiftningen är paradoxal. Den vill begränsa åsikts-/föreningsfriheten för att försvara demokratin. Det skulle kunna motiveras med demokratins rätt att försvara sig. Men någon sådan fara verkar inte föreligga och då blir lagen i sig ett angrepp mot demokratin.

Sverige världens minst rasistiska land

Med hänsyn till att Sverige enligt World Value Surveys studie av 80 nationer (2016) var världens minst rasistiska land är det svårt att se att en åsiktslag är så starkt motiverad.

Frågan är om avsikten med denna lagstiftning egentligen är att värna demokratin. Den framstår nog snarare som motsatsen, – en vilja hos vår regering att kriminalisera åsikter som den ogillar, eller som dåvarande biträdande utrikesminister Pierre Schori uttryckte det i ett riksdagsanförande 1997 -”Rasism och främlingsfientlighet ska kriminaliseras och jagas.”

Om detta gagnar demokratin är oklart.

Carl Ljungberg

Football news:

Smertin recalls Euro 2004: he almost fought in the joints, defended against the young Cristiano and understood the excitement of the Bridge
Gareth Southgate: We shouldn't be football snobs. In matches with top teams, diversity is important
Leonid Slutsky: I am still sure that the Finnish national team is the outsider of our group. They were very lucky against Denmark
I'm not a racist! Arnautovic apologized for insulting the players of the national team of North Macedonia
Gary Lineker: Mbappe is a world-class star, he will replace Ronaldo, but not Messi. Leo does things that others are not capable of
The Spanish fan has been going to the matches of the national team since 1979. He came to the Euro with the famous drum (he could have lost it during the lockdown)
Ronaldo removed the sponsored Coca-Cola at a press conference. Cristiano is strongly against sugar - does not even advertise it