Enligt mätningen från Pew Research hade närmare hälften av de respondenter som själva identifierade sig som "vita vänsterliberaler" en diagnos för någon typ av psykisk sjukdom, i gruppen kvinnor 18 till 29 år.
De som identifierade sig som mittenväljare ("moderates") hade mindre problem med psykisk ohälsa än vänsterliberaler men led oftare av psykiska sjukdomar än de som identifierade sig som konservativa.
Studien "Psykisk ohälsa och vänstern", som har publicerats i den prestigefulla vetenskapliga tidskriften Mankind Quarterly, undersöker nu sambandet mellan vänsteråsikter och psykiska problem på ett djupare plan.
Studien, som är författad av den danske forskaren Emil Kirkegaard, inkluderar ett större dataset och fler parametrar än Pews mätning, och slutsatsen i Kirkegaards studie går längre än tidigare rapporter. Enligt Kirkegaard är en självidentifiering som "vänster" rentav en allmän indikation på psykisk ohälsa medan en självidentifiering som "höger" är ett tecken på sund mental hälsa.
Enligt Kirkegaard kan starkt självidentifierade "konservativa" fortfarande knytas till en stark tro på traditionell religion, vilket korrelerar med en starkare mental hälsa. Vita som är uttalade ateister har sedan länge knutits till en rad psykiska problem.
Kirkegaard använder också data från Slate Star Codex läsarundersökning – med 8.000 respondenter – som visar ett klart samband mellan politisk åsikt och självrapporterad mental hälsa.
Av de som klassificerades som "vänsterextrema" hade var tredje en färdig diagnos på antingen depression, bipolär störning eller schizofreni. Bland de som klassificerades som "högerextrema" hade bara 11,8 procent diagnostiserats med någon av dessa sjukdomar.
Den mest slående siffran i Kirkegaards rapport är dock att 45 procent – nästan varannan – av de kvinnor som klassificeras som "extremt vänsterliberala" har haft problem med psykisk ohälsa, medan siffran är under 10 procent i gruppen "extremt konservativa" kvinnor.